Jakten på kunskap – forskning & framtid

Bara mellan 2006 och 2017 ökade överlevnaden med 15 procent, enligt Folkhälsoinstitutet. Men det finns fortfarande mycket mer att göra och runt om i landet fortsätter onkologer, patologer, kirurger, fysioterapeuter, psykologer och andra som möter kvinnor med bröstcancer att söka efter svar som kan göra vården ännu bättre. Tre forskare – Jan Frisell, Åke Borg och Henrik Lindman – berättar om var vi står och vart vi är på väg.

Kunskapen om bröstcancer ökar ständigt. Varje ny studie kan bidra med viktiga pusselbitar och varje dag görs nya framsteg. Här berättar tre forskare om några av dem.

Jan Frisell är professor, bröstkirurg och ordförande i Svenska Bröstcancergruppen, SweBCG:

– Bröstcancer är en diagnos med en stark patientorganisation vilket gjort att vi fått välbehövliga pengar till forskning. Det gynnar även andra cancerformer som kan stimuleras av att vi hittar behandlingar som fungerar, säger han.

Alla små framsteg är viktiga och kan ha stor betydelse för en enskild person. Men det finns genombrott som sticker ut och en del studier som många hyser stort hopp till inför framtiden.

INOM BRÖSTKIRURGIN MENAR Jan Frisell att den senaste tidens ökade samarbete med plastikkirurgerna haft stor betydelse. Kombinationen av cancerkirurgi och plastikkirurgi har ökat möjligheten till bröstbevarande kirurgi. För drygt sju av tio kvinnor räcker det numera att ta bort den tumörbärande delen av bröstet och följa upp med strålbehandling. De kvinnor som behöver ta bort hela bröstet erbjuds direktrekonstruktion som antingen utförs av bröstkirurgen eller i samarbete med en plastikkirurg.

En annan avgörande förbättring kom då forskarna upptäckte att det går att se om det finns metastaser i armhålan med hjälp av en biopsi av portvaktskörteln, som är den första lymfkörtel som nås av lymfvätska från bröstet. Ungefär en tredjedel av alla med bröstcancer har metastaser i armhålans lymfkörtlar. Tidigare tog man reda på vilka genom att ta bort tio femton lymfkörtlar i armhålan, en så kallad axillutrymning. Det kan leda till problem med svullnad av armen men nu slipper de som inte har metastaser i armhålan detta.

– Nu håller vi på att ta nästa steg och är med i en stor, randomiserad europeisk studie där vi vill se om man verkligen behöver ta bort fler lymfkörtlar i armhålan, även om portvaktskörteln är sjuk. Allt talar för att vi kommer att begränsa axillkirurgin i framtiden, berättar Jan Frisell.

PRECIS SOM MÅNGA andra forskare Magasin B pratat med konstaterar Jan Frisell att Sverige är ett land med goda förutsättningar att forska i. Vi har personnummer och bra register som gör det möjligt att följa upp hur det går för dem som varit med i studier. En viktig del är uppbyggnaden av biobanker, där färsk tumörvävnad fryses ned för att senare kunna användas för tumörbiologiska analyser. Det ökar möjligheten att hitta nya mediciner och angreppspunkter mot tumören.

I Karmastudien samlade exempelvis professor Per Hall och hans kollegor in mammografibilder, blodprover och livsstilsdata från över 70 000 kvinnor och både Karolinska universitetssjukhuset och medicinska fakulteten i Lund har byggt upp omfattande biobanker.

I Lund berättar professor Åke Borg att tanken på att starta en populationsbaserad, oselekterad insamling av tumörer och blodprover grott under lång tid. När projektet SCAN-B fick ekonomiskt stöd av Berta Kamprad-stiftelsen 2009 kunde de sätta igång.

– Utifrån materialet har vi kunnat analysera olika tumörers genuttryck och kunnat beskriva olika undergrupper av bröstcancer. När det nu gått en tid blir materialet allt mer värdefullt eftersom vi kan göra kliniska uppföljningar och se vilka behandlingar som fungerat, säger han.

Vi får inte avskräckas av kostnaden om vi har bra metoder och mediciner som ökar överlevnaden.
Jan Frisell

I FRAMTIDEN TROR Åke Borg mycket på den nya sekvenseringstekniken Next generation sequencing, som revolutionerat möjligheterna att göra genetiska analyser. Än är den för dyr att använda i större skala men om några år hoppas han det ska bli möjligt att till exempel gå tillbaka till SCAN-B:s insamlade material och göra ytterligare analyser på DNA-nivå.

– Då skulle vi kunna hitta tumörgenomiska profiler och dela in bröstcancer i ännu mer specifika undergrupper, säger han.

Med den växande kunskapen om olika genetiska varianter har behandlingen kunnat skräddarsys på ett bättre sätt och nya läkemedel kunnat utvecklas. Enligt Henrik Lindman, onkolog vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, har till exempel upptäckten att kvinnor med hormonkänslig bröstcancer kan få nästan dubbelt så bra behandlingseffekt om antihormonbehandlingen kompletteras med CDK4/6-hämmare gjort stor skillnad. Och för kvinnor med BRCA-muterad bröstcancer tyder nya studier på att PARP-hämmare kan ha en bra effekt.

Framöver tror Henrik Lindman också på immunterapin. Han är själv engagerad i ett EU-samarbete kring en vaccinstudie där nyopererade kvinnor med trippelnegativ bröstcancer utan tecken på spridning får ett skräddarsytt vaccin.

– Tanken är att vaccinet ska förstärka immunförsvaret. Än har vi bara preliminära data, men det ser lovande ut, säger Henrik Lindman.

MED DE MEDICINSKA framgångarna kommer även nya utmaningar för sjukvården. Många av de nya teknikerna och läkemedlen är dyra vilket ställer nya krav på politiker och beslutsfattare inom vården.

– Det är klart att de ekonomiska konsekvenserna kommer att vara en utmaning för vården framöver, men vi får inte avskräckas av kostnaden om vi har bra metoder och mediciner som ökar överlevnaden, avslutar Jan Frisell.