Ny kunskap leder till ständigt bättre bröstcancervård
3D-bilder, immunterapi, artificiell intelligens (AI) och precisionsmedicin. Runt om i Sverige och världen arbetar forskare för att hitta bättre metoder för diagnostik, behandling och rehabilitering vid bröstcancer. Det ger resultat.
Publicerad 24 februari 2022
De senaste decennierna har vi sett hur medicinska framsteg gjort stor skillnad för bröstcancerdrabbades överlevnad och livskvalitet. Förhoppningen är förstås att utvecklingen mot bättre vård ska fortsätta även framöver. Magasin B frågade Antonios Valachis, onkolog och överläkare vid Örebro Universitet, och Theodoros Foukakis, onkolog och docent vid Karolinska Institutet, om vilka studier och fält de ser som mest intressanta och lovande just nu.
– Om vi börjar med screeningen så har standard länge varit mammografi och ultraljud vid behov, säger Antonios Valachis.
– Nyare metoder som tomosyntes, då man konstruerar en 3D-bild av bröstet, finns på de flesta håll i Sverige. Det används inte som screeningmetod men det pågår studier där man försöker se hur man kan implementera tomosyntes som screeningmetod. Det tycker jag är intressant.
Nyare metoder som tomosyntes finns på de flesta håll i Sverige.
ETT ANNAT OMRÅDE som forskarna försöker utveckla för att hitta fler tumörer i ett tidigare skede är AI. Datorerna matas med fler och fler bilder från mammografier och ju fler bilder maskinerna sett, desto bättre kan de bli på att upptäcka tumörer och även kategorisera dem. Informationen blir sedan ett viktigt underlag i valet av behandling.
– Det finns många datakällor, till exempel bilder från röntgen och molekylära tumör– analyser. Det gäller att kombinera den här informationen på bästa sätt för att få ut så mycket som möjligt av vad vi vet, säger Theodoros Foukakis, som själv arbetar med ett forskningsprojekt där målet är att utveckla AI-modeller för att bedöma återfallsrisken vid bröstcancer.
Det är dock ett långsiktigt projekt och det kommer att dröja innan kunskapen kan användas kliniskt, men internationellt finns andra studier som syftar till att utveckla analysmodeller inom mer avgränsade områden som redan nu kommit relativt långt.
Nya metoder som AI och genexpressionsanalys kommer att ge alltmer kunskap om olika tumörers egenskaper. Det ökar också möjligheterna att anpassa behandlingen utifrån enskilda patienters behov och förutsättningar, så kallad precisionsmedicin. I dag ges till exempel ofta mer behandling än nödvändigt, för säkerhets skull, men med bättre kunskap om tumören går det att minska överbehandlingen. Det blir också lättare att matcha olika läkemedel med rätt patienter och därmed ge en mer skräddarsydd behandling.
– Det här har diskuterats länge men på sista tiden har vi börjat använda precisionsmedicin i praktiken och vi förväntar oss att det blir större och större, berättar Antonios Valachis.
För att få fart på utvecklingen finns flera olika initiativ, varav ett är Genomic Medicine Sweden. Det är ett brett samarbete där alla universitetssjukhus och regioner i Sverige deltar. Syftet är bland annat att skapa en infrastruktur för att analyser av gener från blod och tumörer ska vara tillgängliga på alla universitetssjukhus.
Hittills har studien visat positiv effekt på behandlingsresultaten.
ETT ANNAT INTRESSANT fält de båda forskarna lyfter fram är nya läkemedel. Både Antonios Valachis och Theodoros Foukakis sätter stort hopp till en ny behandlingsprincip med så kallad antikroppscytostatikakonjugat. Det innebär att en cytostatikamolekyl kopplas ihop med en antikropp som är målinriktad mot ett protein som finns i cancercellerna, vilket gör att cancern kan behandlas utan att kroppens övriga celler påverkas. I Sverige är hittills ett sådant läkemedel godkänt för behandling av bröstcancer, Trastuzumab-emtansin som används vid HER2-positiv bröstcancer. Det finns dessutom flera som snart kan börja användas kliniskt, till exempel Trastuzumab-deruxtecan för HER2-positiv bröstcancer och Sacituzumab govitecan som redan är godkänt i USA för behandling av trippelnegativ bröstcancer.
– Nu utvecklas även andra generationens molekyler som har potential att göra den här typen av läkemedel ännu bättre, säger Theodoros Foukakis.
EN BEHANDLINGSMODELL som gjort stor skillnad för en del andra cancerformer men som hittills inte haft så stora framsteg inom behandlingen av bröstcancer är immunterapi. Men inom kort väntas flera pågående studier ge en klarare bild av om immunterapi kan användas vid bröstcancer, och i sådana fall till vilka patientgrupper. Som exempel nämner Theodoros Foukakis en global studie där även Sverige varit med, Keynote 522, där kvinnor med trippelnegativ bröstcancer behandlats med immunterapi i kombination med cytostatika innan operation.
– Hittills har studien visat positiv effekt på behandlingsresultaten och inom en snar framtid kommer även resultaten om återfall och överlevnad på sikt, vilket förstås är det viktigaste, säger han.
De studier och forskningsområden som nämns i den här artikeln är bara ett litet urval av vad som i framtiden kan få stor betydelse för bröstcancerdrabbade. Även kirurgin utvecklas, liksom rehabiliteringen och inte minst kunskapen om vad som kan ge bättre livskvalitet såväl under som efter behandlingen. Det är hoppfullt.
Forskning i olika regi... ...vad är skillnaden mellan akademisk forskning och företagsforskning?
FORSKNING INOM bröstcancervård bedrivs av både universitet och högskolor och av läkemedelsbolagen, vanligen i samarbete med olika sjukhus.
Vilka som står bakom studien styr i viss mån vilka frågor forskarna studerar. Den akademiska forskningen kan ta sig an bredare frågor och gör oftare registerstudier eller kombinationsstudier då man tittar på hur läkemedel från konkurrerande bolag kan kombineras för att få bästa effekt.
– Det är en skillnad. Läkemedelsbolagen ägnar sig sällan åt den typen av kombinationsstudier eller rättvisande jämförelser mellan olika läkemedel, säger Jan Liliemark, avdelningschef på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.
För läkemedelsbolagen står de egna produkterna i fokus – har de någon effekt och vilka biverkningar kan de ge?
– De stora studier som ligger till grund för godkännanden av nya läkemedel håller i regel väldigt hög kvalitet, särskilt de som har många forskningscenter inblandade. Däremot kan vissa mindre studier främst syfta till att få fram siffror att använda i marknadsföringen av företagets produkter, säger Jan Liliemark.
För att som lekman få en rättvisande bild av kunskapsläget rekommenderar han att leta efter forskningsöversikter. I dem har experter gjort en systematisk och kritisk genomgång, och sammanställt kunskapsläget i en viss fråga. Sök i första hand hos välrenommerade organisationer, till exempel SBU, NICE i England, eller Norska Folkhelseinstitutet.
– Översikterna ger en samlad bild och författarna brukar dessutom skriva en bedömning av tillförlitligheten i resultaten, säger Jan Liliemark.
